Alla världens länder har en tullmyndighet som generellt sett har samma uppgift att skydda samhället från införsel av oönskade varor och landets näringsliv från oönskad utländsk konkurrens samt säkerställa statliga inkomster i tullar, skatter och avgifter.
Samtidigt har de flesta länder en insikt att om man främjar fri handel så ökar välståndet allmänt i landet och om man främjar standardisering och digitalisering så ökar handel och konkurrensförmågan med effektiv logistik och sänkta kostnader.
Därför finns det flera globala organisationer och institutioner som arbetar med dessa frågor som till exempel Världstullorganisationen WCO (World Customs Organization) och Världshandelsorganisationen WTO (World Trade Organization)
För att stärka sin maktpåverkan och handelseffektivitet går länder samman i tullunioner med gemensamma normer. En sådan tullunion har EU.
EU:s gemensamma tullagstiftning – tullkodex UCC (Union Customs Code) – beslutades 9 oktober 2013 efter år av förhandlingar och började tillämpas 1 maj 2016. Implementeringen av UCC skulle ursprungligen varit klar under 2020, men planen är nu framflyttad till att vara klar under 2025. UCC är en lagstiftning som är överordnad medlemsstaternas nationella lagstiftning vilket Sveriges tullagstiftning har anpassats till.
Arbetet med att implementera UCC består av tre delar: ny lagstiftning, nya it-system och standardiserade arbetsprocesser. Syftet är att förenkla och harmonisera lagstiftningen samt modernisera administrationen kring tullhantering, både ur företagens och tullmyndigheternas perspektiv.
Utgångspunkten är att all hantering ska ske digitalt både vad gäller utbyte av information mellan näringslivet och myndigheterna, men också när det gäller utbytet av information mellan tulladministrationerna inom EU och även globalt.
Målet och strävan är alltså att genomföra en omfattande modernisering genom harmonisering och digitalisering av tullprocesser. Detta är den största förändringen på decennier, från svenskt perspektiv sedan EU-inträdet 1995.
EU har presenterat förändringsarbetet i en tids- och projektplan MASP (Multi Annual Strategic Plan) som Tullverket har anpassat till en nationell motsvarighet. Några delar har införts men de stora förändringarna i Sverige kommer att ske från 2024 löpande fram till 2025.
Samtidigt skall övergångar ske mellan gamla och nya system och arbetsprocesser synkroniseras mellan aktörer – en ytterst komplex situation under tidspress.
Alla företag med internationell handel eller utför transporter och logistik berörs och får nya ansvar oavsett om man utför tullhantering själv eller använder sig av tullombud. Företagen behöver därför insikt om förändringarna, ny tullkompetens, nya system både internt och externt kommunicera med Tullverket och EU. Informationshanteringen blir inte längre ens eget ansvar utan måste synkroniseras med kunder och leverantörer digitalt.
Tullprocesser (inte att förväxla med tullprocedurer) ska ske helt digitalt och kan indelas i följande steg:
Införsel
- Föravisering innan lastning av varor på transportmedlet
- Förhandsanmälan om transportmedlets förväntade ankomst, syfte, tom eller med vilken last
- Anmälan om flyg- / sjöfartygs faktiska ankomst
- Anmälan om varors ankomst till SE gräns/hamn/flygplats som ska lossas och lossningsmedgivande
- Deklaration av varor i tillfällig lagring
- Eventuellt tulldeklaration för varor till tullager
- Tulldeklaration för import
Utförsel
- Tulldeklaration för export och exportmedgivande
- Anmälan om varans ankomst till SE gräns/hamn/flygplats för utförsel och utförselmedgivande
- Eventuellt omdestinera till annan utförselplats eller retur till exportör
- Förhandsanmälan om flyg- / sjöfartygs avgång – avgångsmedgivande
- Rapportering att transportmedlet och dess eventuella last av varor har lämnat EU:s tullområde
Transitering
- In i EU
- Inom EU
- Ut ur EU
Detta ger konsekvenser i bland annat:
- Behov av ny kompetens- och verksamhetsutveckling hos näringslivet som har internationell handel, spedition, transport eller logistik
- Nya data, -modell, -meddelande, -struktur, -hierarki samt -kanaler, -växlar och -förmedlare.
- Befintliga tullsystem behöver anpassas eller mer troligt bytas ut
- Affärs- och logistiksystemens databaser och integrationer med tullsystem behöver anpassas
- Alla parter i logistikkedjan och handel måste säkerställa förmågan och synkronisera sina nya och gamla digitala informationsutbyten med myndigheter
- Ha eller skapa förmågan att, i ett tidigare skede än idag, kunna göra informationsutbyten med säkerställd kvalitét. Även säkerställa att andra aktörer har förmågan att förmedla samma information med samma kvalitét
- Tidsfönster för test, start, övergång till nya digitala informationsutbyten samt avveckling av befintliga system och rutiner. Om logistikflöden genom andra medlemsländer koordinera med dessa länders tidsfönster
- Komplexa övergångsproblematiker med blandning av gamla och nya informationsutbyten/-krav för varje enskilt, även inom processteg
- Komplexa reservrutiner när system eller kommunikation får störningar hos parter i logistikkedjan, myndigheter eller kommunikationsväxlar
- Stora möjligheter till mer automatiserade processer och effektivare logistikflöden inte bara i Sverige utan i hela EU
Det krävs enligt min mening ett helhetsperspektiv i insikt och kompetens i både tullprocesser och logistikflöden samt ett samspel mellan näringsliv och myndigheter för att lyckas införa UCC under ordnade former.
Det är därför jag fokuserar på dessa kompetensområden för att erbjuda mina tjänster inom en av eller båda områden, på en övergripande nivå eller flera nivåer av fördjupning.